En negerboll, flera negerbollar!

20140203-185348.jpg

Det ska tisslas och tasslas om dessa små kaloribomber, som om de på nåt sätt borde förbjudas helt och är en skam att få finnas till.
Förr till föräldramöten, klasskvällar och liknande rullades dessa av föräldrar som elever, vissa med större smörklumpar än andra, och det var inget konstigt alls… Men idag är det nån slags ond cirkel där mor tvingas rätta dotter, eller son skäms efter faderns ”olagliga” benämning, för det är ju näst intill en dödssynd att ta det ordet i sin mun?

Negerboll!

Det heter negerboll, och kommer alltid att heta negerboll!
Förutom när den stoppas in i en FRANSKbrödbulle, och blir till en bulle med bulle, och då är två synder i en…fast det är ju bara negern som inte får nämnas?!?


När februari suger – gör dina squats!

20140201-095435.jpg

Jag utmanar, framför allt mig själv, att denna månad gå från 100 till 280…
Och då pratar jag antal squats per dag alltså 👍

När sug och tristess sätter in, gör några övningar, eller gå ut och gå…hur svårt kan det vara liksom?

Just do it!


Utlämnad i kylan efter ofrivillig pillertripp…

Älskade, älskade måndag! Bästa dagen i veckan… ger alltid en ny chans och nya möjligheter. Ja, det gör ju iofs varje dag, men måndagar känns liksom extra magiska på något sett..

Förra veckan var lätt sagt en riktig skitvecka, som bara blev mer och mer skitig liksom. Fast hade jag använt mig av mitt normala sunda förnuft och ifrågasättningar, så hade jag i alla fall kunnat undvika vad som nu resulterade i en lång frånvarande och avskärmande panikångestattack…

Att gå till jobb trots feber, förkylningar, bihålsinflammationer och annat liknande brukar inte vara några problem. Kommer jag bara på plats så går dagen liksom av sig själv, ihop med några Alvedon eller Ipren, man är ju inte döende liksom.
Alvedon vet jag är paracetamol, och nu hade jag tabletter som istället hette Paracetamol, och dessa tog jag ju för givet att de var samma som vanliga Alvedon, och tryckte in i skallen två och två med några timmars mellanrum. SMART!! Under TVÅ dygn!!

Jag är inte glad för tabletter, medikamenter av något slag, och drar mig in i det sista för att använda mig av något.
Men nu var jag i ett sånt läge där jag var tvungen att gå förbi detta för att överleva.
Från fredag kväll, upp en runda på natten, hela lördagen, lördag kväll, lördag natt så klart, och till sist söndag morgon innan jag kollade av Fass på nätet vad de här paracetamol-pillerna egentligen var! Dom hette ju inte bara paracetamol… och det där andra visade sig vara så mycket mer än vad jag hade trott (dvs inget speciellt). Ämnet förvandlades till morfin i kroppen!!
Tjoho… här hade jag gått och vatt stenad i ett dygn, underbart, NOT!!

Min kropp är jättekänslig mot alla förändringar som får den att tycka att något inte är som det ska. Ofta räcker det med en kopp kaffe för att trigga igång något slags panikångest. Tramsigt, jobbigt?!? Ja, jag vet att det inte är nåt farligt, men säg det till hjärnan liksom. Så snacka om reaktion nu på detta helt nya ämne som bara spreds över mitt ”land” som ett nytt slags virus.
Jag får så klart skylla mig själv som inte kollade upp vad jag stoppade i mig… jävligt korkat! Men samtidigt vill jag varna för att ge bort av sin medicin till andra, utan att själv riktigt veta vad eller hur den fungerar.

Men! Idag är det ju då måndag… och jag tror att jag är avgiftad igen…
Synderna har i övrigt varit stora sen jul och nyår, och då pratar jag om matfrossa de lux liksom. Jag älskar mat! Och maten älskar mig, för den sätter sig direkt för att stanna. Men nu får det vara nya tag som gäller, så jag plockade med blandade känslor fram vågen för att se vad helvetesmånaden gjort med denna kropp, men det var riktigt positivt besked faktiskt. Halvt i chock, efter att flyttat runt vågen och vägt mig både i hall, kök och toalett, var jag tvungen att försöka fatta och ta in att jag faktiskt gått NER tre kilo sen i julas… trots alla utsvävningar! Helt sjukt… sjukt bra!

Detta gav då genast inspiration till att traska ner till gymmet, vilket jag egentligen inte riktigt hade tänkt med förkylningen som inte riktigt vill lämna, fast en liten lätt promenad på bandet borde ju ändå inte förvärra??
Hur som helst så drar jag på mig, stolt över att ”nu är jag på G igen”. Och sen kommer jag inte in!!
Det är sånt här dygnet-runt-gym där jag har egen plopp, och denna gav ingen reaktion alls… så där stod jag som ett fån och försökte om och om igen, tills jag gick hem, alla mina säkert 50 meter, igen!

Fast nu är klockan över åtta, och bemanning ska vara på plats, så dags för ett nytt besök!
Det är ju ändå måndag, och att skita i det jag nu satt mig för hade sabbat inspirationen för resten av veckan…


Tio i tre-metoden…

Det kan vara så att jag håller på att utveckla en ny diet, livsstil, träningsform…utan att jag vet det än?
Viktigast verkar i alla fall vara att gå upp tio i tre, VARJE morgon!!

Somnade på soffan igår! Fett svullad av lösgodis som växt i påsen på vägen hem, och som vanligt byttat ut sig till mindre goda varianter. Skulle se Jason Statham-film… Lock Stock and Two Smoking Barrels, som jag har tjatat om för kidsen en bra tag, och vad gör morsan? Grissover efter max en halvtimma… Ja han hann väl precis med att losa 500.000 pund på en sämre hand innan jag däckade.

Och här ligger jag nu, kan inte somna om, orkar inte gå upp (eller ner)… I sviterna av gårdagens frosserier, och tonerna av genomtäppt näsa och det mesta annat i samma planet, så gymmet går oxå fetbort.

Skjut mig, eller låt mig vakna lagom till påsk!

 


Give me five!

Hittar jag något jag gillar så är det bara just det som gäller… På sin höjd kan det finnas något som är nästan lika bra, men bara nästan, och inget mer.

Så idag när en kund köpte sköljmedel så kickade min lilla hjärna igång. 5 för 89:- är en bra deal, speciellt för en hamster som mig…som nu iofs inte lär behöva fylla på tvättförrådet under hela 2014. Men varför köper man fem flaskor sköljmedel av fem olika dofter?? Där måste ju vara en som är favoriten, och en andra som oxå är helt okej… men resterande? Jag kan se scenariot framför mig liksom: – ska jag ta den oranga eller gröna? Lingonorchidé eller klöveräng? ingen av dem luktar ju någe vidare…kanske ska jag gå och köpa mig en ny vanilj, sängen luktar ju så gott av den….

Liksom pest eller kolera hos de 2-3 flaskor som återstår, som jag själv så glatt och stolt valt ut och asat hem efter att ha handlat billigt.

Samma gäller med så mycket annat… som lösgodis t ex! Du tror att du väljer med omsorg, så mycket du är sugen på, DEN sorten måste jag oxå ha… Men vad händer med innehållet när du kommer hem? Det hälls upp i en skål, och plötsligt är där INGENTING som är gott. Du rör runt och undrar vem fan som plockat ihopa dessa gamla tråkgodisarna…

Nä! Köp vad du verkligen vill ha, vad du vet att du tycker om… bara för att du köper ett flertal så innebär det inte att det måste vara olika sorter, det är bara till att lura dig själv…och det är väl dumt och onödigt?


Vem tar vem… hur och varför?

Träffat din partner över nätet, eller tröttnat på honom eller henne för att nätets parallellvärld tar all den tid och uppmärksamhet som borde läggas på dig? Ena ger det andra skulle jag säga… så många kakor till bara en kakburk liksom… och är inte tiden och värmen den rätta så står du där snart med en döbakt kaka, och får börja om från början med ett helt nytt recept på en ny smet!

Jag blev uppraggad igår! Inte på en dejtingsajt, utan AV en dejtingsajt!

Ska det va ska det va ordentligt, och efter flera år i celibat var jag tydligen ett rätt läckert byte…och kunde med min dåliga karaktär, och utvecklande hybris, så klart inte heller säga nej.

I think I sold my soul to the devil… och nu återstår att se vad han betalar mig för detta?!?

Vill inte förespråka varken skiljsmässor eller äktenskapsbrott, eller ens råda dig att leta partner på nätet, men man kan ju alltid titta… det är ju kul att se på folk… men glöm inte att hålla dig till ditt eget recept, så att det inte blir pannkaka av alltsammans!


glada 321x93

 

 


Ur led är tiden…och magarna?

Hur moget är det liksom att felvakna klockan tre en lördagmorgon??
Förberedde och ställde in mig igår kväll på flertalet magiskt omvanlande timmars skönhetssömn, en sovmorgon väl efterfrågad och välkommen…och här ligger jag, VAKEN, sedan två timmar tillbaks, i ångorna av mina egna fisar som lätt kunnat söva ner ett mindre land!

Gymmet har dygnet-runt-öppet, och i tanken har jag redan vatt där en bra stund… Eller jag har i alla fall snart klätt mig, i de där grymt snygga träningsbyxorna som just nu ligger i kundkorgen hos nån sajt med dyr frakt och utan fria returer.
Att skicka eller inte skicka..det är ett utav många, stora, svåra val att brottas med om dagarna…och att jag säkerligen valt mig en allt för optimistisk storlek sätter väl bara litta extra press på mig, att ta mig till gymmet?
Jag kanske rent av vaknar redan halv tre nästa lördag, och då hinner nätshoppa nån najjs top? En sån där snygg, slimmad sak, som lyfter brösten och får alla vinrankor att försvinna…i alla fall i tanken, och på alla andra!

Nu hör jag grannen skotta snö, han tog sig till sitt gym! …och jag? Nu drar jag täcket över huvet igen!